it's like my third family

Sandra har äntligen hittat hem. Gick upp en stund och pratade.
om 48 timmar befinner vi oss i Afrika. Can U belive it? ??!
Vi tog iallafall en kopp te och fick höra på Lars, Sandris papi,
historia om London. haha, ja lite kul är det ju.
Men skratta bäst som skratta sist brukar man ju säga...

Nu väntar jag bara på att älsk ska sluta träningen så jag
får ha min sista mysiskväll med honom innan jag åker.
Alla förstår ju när jag säger att det är fotboll i morgon
på tv. Klart han ska se det, fick ju nästan tvinga han.
Gullet får ju så dåligt samvete. Sweeeeeeet tycker jag. <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0