life är wonderbra.

igår fick jag ett sms av Andy som frågade om jag ville komma ner för
han hade lite tråkigt eftersom ida var på jobbet, så jag trallade ner till
honom, vi spelade biljard och jag förlorade... gång på gång på gång.
Sedan kom ida hem. då blev det lite häng i köket och en massa prat.
Försökte lära gibson (fågeln) att säga Malin också. Men han bara lyssnade
och vägrade snacka... typiskt.


Dom är bra dom där personerna. De må jag säga.
mina söta små vänner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0